Maj fortsatte på redan inslagen väg för året. Det är rätt sjukt vilken scenförändring det är i mitt mentala mående jämfört med 2015. Jag skulle nästan vilja gå så långt som att hävda att jag är mer tillfreds med mig själv än jag någonsin varit tidigare i livet. Då får man dock ha i åtanke att jag aldrig gillat mig själv alls. Nåja.
Tidigare har mitt välbefinnande varit ganska tätt ihopkopplat med DIF, men så är inte fallet just nu. Visst blir jag fortfarande sjukt ledsen och arg efter derbytorskar och andra fiaskon, men det påverkar mig inte i lika stor utsträckning som förut känns det som.
Denna (eller ja, rent tekniskt sett förra) månaden var jag på följande livespelningar:Pusha T, Bob Hund, Ana Diaz, Jonathan Johansson och Jonas Lundqvist. Den sistnämnda var bäst, vilken jävla kung Jonas Lundqvist är, alla borde lyssna på hans skivor och se honom live SNARAST.
Nu ska jag strax iväg och skriva tenta i förvaltningsrätt, sen är jag klar med termin sex av juristprogrammet. Vilken grej va. Ska bli intressant och se exakt hur smart det var att åka till Göteborg i helgen och torska två pluggdagar pga fylla/bakfylla. Fast det var en riktigt kul resa i alla fall.
Topp fem skivor som kom ut i maj 2016 som jag hört:
1. Yumi Zouma - Yoncalla (bäst hittills i år enligt mig, älskar Yumi Zouma)
2. White Lung - Paradise
3. Nothing - Tired of Tomorrow
4. Pantha du Prince - The Triad
5. Shit Robot - What Follows
(med sedvanlig reservation för att jag glömt bort någon)
Lovar att försöka skriva ett mer underhållande inlägg snart.